”Hem” till Södra Vallgrund, via en soldatgrav i Hamburg

Nyligen köpte jag en stuga i Södra Vallgrund. Vi talar om en vacker skärgårdsby, ungefär 30 km utanför Vasa. Stugan har utsikt över ett vackert sund. Att den dessutom ligger mindre än en kilometer från bybutiken är förstås ett stort plus.

Min pappa var från byn. Men han dog tyvärr då jag var liten. Så kontakten till byn har inte blivit vad den kunde vara. Då man blir äldre blir det här med rötter viktigare. Jag tror inte det är en slump att jag köpte sommarstuga i just Södra Vallgrund. Men det blev en omväg via Hamburg. Närmare bestämt via hjältegravarna från första världskriget.

Min farfars bror, Ernst Stolpe (1895–1917), tog del av den s.k. jägarrörelsen. På försommaren 1916 smet han iväg till Tyskland för militärutbildning utanför Hamburg. Dessvärre dog han i lunginflammation ett år efter att han anlänt. Eftersom jag i våras var på väg till Hamburg började jag leta uppgifter om var han kunde tänkas vara begravd. För det första antog jag att vi talade om en massgrav. För det andra tänkte jag att det kanske inte ens finns uppgifter om sånt där. Döm om min förvåning då det visade sig att han återfanns bland hjältegravarna vid Ohlsdorf, nära flygältet. Man undrar om dom på grund av namnet trodde han var tysk? Det får vi aldrig veta. Hur som helst ett känsloladdat tillfälle att få lägga ner blommor vid hans grav.

Då mitt letande efter sommarstuga tilltog kändes Södra Vallgrund som ett än mer lockande alternativ än tidigare. Plötsligt dök det upp ett lämpligt objekt.

Då jag första gången var dit och såg på stugan ville jag besöka några kusiner som finns kvar i byn. Jag var osäker på vägen men fick syn på en gammal farbror. Innan jag hann fråga om råd säger karl’n: – Du måste vara Sven Stolpes son. Ser precis likadan ut. Han och jag gick på samma klass.Till saken hör att min far dog 1971. Så det där hade jag inte väntat.

Visade sig att också tanten som ägde stugan hade gått på samma klass.

Det sägs ibland att alla finlandssvenskar känner varandra. Påståendet verkar åtminstone stämma i Södra Vallgrund.

Claus Stolpe
Vasa/Södra Vallgrund